9.22.2008

Rättstavat?

Jag forstar inte riktigt varfor, men mitt namn ar oerhort svarstavat for en del manniskor.
Eller for ratt manga.

Mikaela. Man tycker att det ar ju inte sa svart. Sarskilt inte eftersom det faktiskt finns en Engelsk motsvarighet. Michaela. Jag vet inte om alla Michaelas har problem med folk som inte kan stava eller uttalla namnen, men nar det ar ett k dari sa blir de bra konfunderade. Har hort oandliga uttalningar av mitt namn, men det var ju vantat.

Men stavningen...

1. Mikaela
2. Mickaela
3. Michaela
4. Mikala
5. Macala
6. McKayla
7. Mekela
8. Makaylah
9. Makala
10. Makalah
11. Mikayla
12. McKela
13. Macaleigh
14. Mackayla
15. Mehkala
16. Mikaila

9.18.2008

Familjen

Vi

Ja... här är vi samlade för en gångs skull. Vad mer kan sägas? Sommaren är då allt en bra tid på året. Fast vilken årstid som helst skulle ju vara bra om hela familjen fick vara samlad. Till och med den allra regnigaste och slaskigaste. Det är så jag tycker allefall.

9.16.2008

Tillökning!

Vårat hushåll har ökat i inneboende.
Det är nu inte bara jag och Amy, utan också Fiddlesticks. Katten.

Anna (vår husägare) var här och släppte av henne in Onsdags, så nu bor hon här med oss. Ganska så mysigt med en katt faktiskt, även om hon är väldigt kattunging av sig. Det är mycket röj och stök med andra ord. Men hon är en kelig krabat.

När hon är alldeles för jobbig är hon Chopsticks (kinapinnar). För när vi kallar henne det så vet hon att hon varit jobbig för då är kinarestaurangen nästan nästa uppehåll... Inte för att hon förstår människospråk, men av våra tonlägen att döma borde hon ju iallafall fatta lite.
Fiddlesticks i egen hög katt

9.15.2008

En söndag på akuten

Igår ringde min telefon (den gör inte det alltför ofta). Det var min rummis som var på baksidan och sa att hon hade skurit sig i handen när hon beskar våran stora buske.
Hon sa att det var en ganska dum idé att använda en liten fällkniv, men att det hade fungerat bra riktigt länge.
Jag sprang ut och tog en titt. Det var djupt ner i tummen och blod droppandes överallt. Eller mer blod forsandes överallt.
Hittade papper, och handdukar och is och la på tryck.
Kan ju tyvärr inte köra en manuellväxlad bil, så jag fick ringa efter en kastarkompis och så bar vi oss iväg mot akuten.
Väl där så fick vi komma in på en gång. Efter ett par minuter hände det läskigaste jag sett i hela mitt liv. Hon fick ett anfall. Typ ett epileptiskt anfall, fast ett o-epileptiskts sådant. Huvet for bakåt. Pupillerna supervidgade stirrandes upp i ögonhålan. Helt okontaktbar och ett nästsan omänskligt läte. Lät som hon hade ont. Jätteont.
Hon återfann sig iallafall tillbaka till verkligheten och de for in med henne. Sen var de tvungen att testa en massa för att se om det var ett riktigt anfall eller bara ett låtsas. Och hon är ju den hälsosammaste människan som finns på denna jord, så det var ju inga fel. Var nog bara en chock-reaktion på att ha förlorat så mycket blod så fort.
Efter ett par timmar så fick hon iallfall sin tumme sydd och vi kunde glatt åka hem igen.

Måste erkänna att jag lämnade rummet när sprutan till tummen åkte fram. Det klarade jag inte av. Frams till det var det inga problem, även fast det var blod. Jag tittade till och med på snittet. En stor del av tummen var lös och sladdade runt bland allt blod. Men som tur var så var det den köttigaste delen av tummen, så det kommer läka fort och bra.

En alldeles för händelserik Söndag. Hoppas på en lugnare vecka.