sammandrabbning med rörande fordon...

Frontalkrock, är det så det kallas? Nej, det låter alldeles för allvarligt och destruktivt. Krock kan man ju inte heller kalla det. Kollison tror jag mer är rätt ord. Idag kolliderade jag.

Jag har ju en gammal vana av att åka in i saker med min cykel. Cyklade ju rätt in i lyktstolpen på våran gata när jag var liten… det var nog snarare en krasch för den var rätt våldsam om jag minns det rätt.När jag tänker efter så har jag inte cyklat in i så många fler saker, tills idag…

To make a story short: jag cyklade rakt in i en åkande bil.

För hela historian, please read carefully:
Jag var på väg hem från friidrottshallen. Cyklade på en tvärgata, men stannade för att försäkra mej om att det var ok att korsa vägen som jag skulle ut på. Tittar till vänster: ett par bilar, höger:fritt, vänster: en bil som saktar ner och blinkar (vilket ger en klar indikation att han ska svänga in på den väg som jag kommer från), så jag hoppar på cykeln och börjar trampa, efter en meter så inser jag att bilen har ändrat sig och gasade på och körde rakt fram istället… jag var kanske 10 cm från bilen. Alldeles för sent. Jag kör framhjulet rakt in i sidan på bilen (runtikring bakdäckstrakten) och totalstannar (såklart). Kommer inte ihåg om jag ramlade eller inte, men jag är rätt säker på att jag satte ner fötterna på marken så gott som det gick och fångade upp cykeln. Bilen körde vidare och svängde två vägar ner, den hade visst tagit fel på sväng och inte sett sig om ordentligt innan den fortsatte köra rakt fram…

Jag mår bra. Var i smått chocktillstånd efteråt och istället för att gå tillbaka till idrottshallen bar jag skakandes cykeln hela vägen hem (framhjulet var smått demolerat). Efter 45 minuters liggandes på golvet var jag över chocken och leder och ben var i normalt tillstånd. Men ingenting är brutet, skrapat eller skadat för den delen.

Amy (min rummis) kom hemrusandes så fort hon kunde efter träningen och frågar konstant om jag är ok, och vi har setat i soffan i vardagsrummet de senaste 4 timmarna och bara pratat om allt och ingenting, så nu har jag lite mer distans till min kollision. Det låter läskigt, men det var ju inte så farligt egentligen…

Jag mår i alla fall bra och är inte skadad. Jag hoppas bara att bilen har ett stort märke i sig som det gör ont att laga, så de tänker sig för nästa gång de markerar att svänga och ångrar sig.